Därför inkluderar Grym Ekonomi inte bostaden i nettoförmögenheten

När familjen Grym Ekonomi beräknar sin nettoförmögenhet så är inte bostaden inräknad. Trots att vi bor i ett storstadsområde och skulle enkelt om vi ville kunna sälja vår nuvarande bostad, köpa nåt billigare och få en hel del pengar emellan.

Så varför inte kan man undra då? Det främsta skälet:

”MAN MÅSTE BO NÅNSTANS”-Argumentet

Den här väger tungt. Pengarna som du eventuellt skulle frigöra genom att sälja, äts genast upp av det du måste lägga in i en ny bostad. Även om vi som sagt utan problem kan hitta billigare boende i andra delar av landet så är vi båda från storstan och har all släkt och vänner (i princip) här. Det är klart att vi ibland pratar om att sälja allt och bums bli ekonomiskt oberoende, det vore ju väldigt smutt. Men vi utnyttjar att vi har övervärde i bostaden på ett mer mentalt sätt. Jag (Fru Grym Ekonomi) vill starta eget och då har vi sagt till varandra att skiter allt sig så har vi pengar i bostaden, vi kan plocka ut dem.

Det går för det mesta alltid att flytta till billigare inom även en storstad och det har vi faktiskt redan gjort. Vi bodde i en villa som låg nära stan. Den valde vi att sälja för att flytta till ett område nästan lika nära stan men då till ett radhus. Det blev en bra vinst som vi använde för att få bättre kassaflöde i form av lägre lån. Så visst, huset var då i realiteten en tillgång men den manövern gör vi knappast om. Flyttar vi nu så är det till en annan ort.

Ett scenario som är mer troligt att det skulle uppstå är att vi belånade huset för att köpa värdepapper. Men det gör det fortfarande inte till en tillgång i nettoförmögenheten anser jag.

Hur gör ni? Är bostaden nåt ni räknar till er nettoförmögenhet? Varför? Varför inte?

Månadskostnader Mars

Jag tänkte att det kunde vara kul att lägga upp våra månadskostnader för mars, och kanske få lite kommentarer på vad ni andra tycker.

Bredband – 339

Elkostnad (kilowatt och elnät)- 1762

Mobiler – 266

Försäkringar- 4762

Boende (inkl. Ränta och amortering bolån) – 3142

Radiotjänst – 549

Förskoleavgift – 1988

Månadsgivare miljöorganisation – 500

Övrigt – 9439

I övrigt ingår:

Mat, hygien, kläder till stora och små, presenter, nöje (inte netflix men sociala aktiviteter när vi träffar kompisar), äta ute, mindre grejer till hemmet. Det kanske kan bli nästa månads utmaning att speca vad som ingår här. Budget för allt det här är 10 000 kr. Men det är lite flytande och som när vi var på fjällresa med släktingar i januari så gick vi över budget en del.

Totalt 22747

På försäkringar kom husförsäkringen just denna månad men annars inga konstigheter. En vanlig månad sen flytten brukar hamna mellan 18 000 och 24 000.

Jag vill gärna ha lägre kostnader men det känns som om vi minimerat det mesta. Utom maten då… Därför tittar jag hellre just nu mot att öka inkomsterna.

Är det nåt som sticker ut för er när ni läser våra utgifter?

 

 

Matkostnader februari

Äntligen har jag tagit mig samman och knåpat ihop en summering av våra matkostnader. Det var en annorlunda månad för matkostnader med tanke på att vi beställde kyckling för 4 månader framåt och ett kalas. Trots det ligger vi bara strax över vårt tänkta genomsnitt på 6000 kr per månad. Det måste vi vara väldigt nöjda med .

Allt är inte mat som redovisas utan barnens blöjor och lite hygienartiklar har slunkit med. Men det framgår av nedbrytningen.

Vi är en familj på fyra personer. Två vuxna och två små barn.

Kött är månadens helt klart dyraste utgift. Rött kött köper vi väldigt sällan, (nån gång om året) varken i köttdisken eller i form av korv eller pålägg. Det finns tillräckligt med information om att det varken gagnar människa eller miljö för att vi helt enkelt ska välja att skippa. Vi saknar det inte och tycker att vi mår bättre utan. Det är också ett logiskt ställe att dra ner om man vill få pengar över till andra poster i matbudgeten. Eller bara få pengar över.

Ägg är en riktig rysare för oss. Det är lite knasigt att lägga 500 spänn i månaden. Vi äter mycket ägg till att börja med, men vi väljer också att äta KRAV-märkta. Egna höns kostar nog inte ens i närheten med tyvärr har vi inte möjlighet att ha det.

Frukt kostar nästan dubbelt så mycket som grönsaker och det är något jag skulle vilja ändra på. Sedan gömmer det sig i konserver och halvfabrikat en del grönsaker som krossade tomater, men det kommer ändå inte i närheten.

Vi märker ofta att vi är mer noga med vad familjen stoppar i sig än andra runt omkring. Kanske för att vi båda har utbildningar som ger förkunskaper inom området, eller kanske för att vi helt enkelt prioriterar hälsa och lägger energi på att maten ska spegla det. Jag tror inte att de som vi känner ser oss som pretentiösa i allmänhet för vi är verkligen inte så inom alla områden. Städning, renovering och perfekt yta överlag intresserar oss inte så mycket. Men däremot grottar jag gärna ner mig i att prova nya vegetariska rätter som barnen kan tänkas gilla. De äter verkligen inte vad som helst utan det är trial and error som gäller.

Vad säger ni? Kan man kalla sig sparsam och ändå lägga 5-6000 på mat per månad? 

 

Tacksamhet ger lägre levnadskostnader?

De flesta av oss tar väldigt mycket för givet varje dag. Familj, tak över huvudet, mat på bordet och hälsa. Väldigt många skulle gärna ha samma förutsättningar som jag har och som alla ni som läser det här har. Men det är mänskligt att glömma det och på sätt och vis är det nog så vi är skapade, att vilja framåt på flera plan. Men det finns faktiskt en ekonomisk vinst att göra om vi bara uppskattade det vi redan har mer. Och varandra!

Det sägs att det är väldigt effektivt för att bli lyckligare att regelbundet tänka på saker man är tacksam för. Man kan till exempel prata med sin partner om saker man är tacksam för en stund varje dag. Många skriver kanske hellre dagbok om vad de uppskattat mest under dagen. Vissa dagar eller perioder känns det kanske som att det inte alls finns så mycket att vara tacksam för. Men utmana dig själv och hitta något enkelt, som ”soligt väder”.

Det säger sig själv också att en människa som är lite mer tacksam för vad de redan har kommer att känna mindre behov av att konsumera mer. PR-byråernas mardröm! Reklam syftar ju till att få oss att känna oss missnöjda med nåt i våra liv och – hoppsan vilken tur för vi har en produkt som kan fixa just det – sen köper vi. Jag minns att när jag började på ekonomiskt oberoende och läste mycket Mr. Money Moustache så var jag fascinerad över hur mycket roliga och härliga saker att göra som faktiskt är gratis. Det hade jag inte tänkt på tidigare. Så ja, att vara mer tacksam för sånt vi redan har ger definitivt oss lägre levnadskostnader.

Brukar du tänka på vad du är tacksam för? Har du någonsin provat att skriva dagbok över sånt du uppskattar? Vad gav det för resultat?

PS. Nästa blir matkostnaderna – jag lovar 🙂

Att prata eller inte prata – om sina ekonomiska mål

Vi är inte särskilt öppna med våra ekonomiska mål för familj och vänner. Delvis för att det bara ”är” för oss. Det är inte så mycket att prata om. Jag tror faktiskt att andra tänker mer på pengar än vad vi gör. Det verkar så ibland eftersom de pratar om det relativt mycket. Och då för att det såklart är brist på dem. Vad de skulle köpa om de hade pengar. Det är lätt att tänka ”Hmm… jag undrar varför du inte har pengar om det första du tänker göra om du fick dem är att spendera”. Sen är det lite laddat med pengar. Jag vet inte om jag är beredd på att min omgivning ska få veta att vi sparar tiotusentals kronor varje månad. Nu tror jag kanske att en del redan förstår att vi inte ligger på minus, men de kan nog inte gissa hur det faktiskt ser ut och vad vi har för planer. Hur skulle de kunna det förresten? Det är väl inga förutom vi i vår fantastiska klubb som vet vad ekonomiskt frihet är och ungefär hur man kan nå dit?

Men ibland pratar man med någon, kanske en kompis, och tänker att ”Shit vad den här personen behöver en släng av FI (financial independence)”. Igår hade jag ett sånt samtal med en vän. Jag försökte såklart ge lite hintar om val hon kan göra, men ibland är det svårt. FI-tänket känns ibland som en ON/OFF-knapp, inte som en glidande skala. För mig var det i alla fall så, en liten lampa som tändes där inne i skallen. Däremot kan man gradvis ställa om sitt liv mot FI men det är en annan sak. Samtidigt är det väldigt onödigt att gå runt och bära på kunskap som jag är 100% övertygad om skulle göra mina nära och kära lyckligare om de bara applicerade den.

Hur gör ni? Missoionerar ni eller sätter ni bra exempel med ert beteende?

Ps. Nästa inlägg kör vi matkostnaderna, det ska bli spännande att se vad det landar på.

 

 

 

 

Min senaste vinst genom pausande

Efter en vinter av transportträning i kylan så inser jag att jag är i behov av nya cykelhandskar. Det håller helt enkelt inte längre att jag i princip tappar känseln i fingrarna efter 1/3 av sträckan. Så efter lite om och men så påbörjar jag efterforskningen i jakt på nya handskar. Då kan man som majoriteten av mina kollegor tycka att jag är för sent ute, men icke då. Butikerna har ju precis börjat nosa på vad de ska ha i sina vårkollektioner och har huvudbry över alla vinterprylar som är i vägen. Dags för efterforskningen så man är beredd vid rean.

Så under min efterforskning så upptäcker jag att jag kommer kunna köpa till reapris redan nu. Jag kollar upp 3-4pqr handskar och hittar bästa alternativet och priset.

Slår jag till? Nej, jag väntar minst 1dygn. Varför? Jo för dagen efter har jag kommit på att om jag köper dessa varma och vindtäta pjäser för runt 800kr så kommer de hålla mig varm under de mest extrema förhållanden, men vara vidriga under höst och vår. Alltså måste det finnas något bättre, så tillbaka till efterforskningen igen. Inom 1dygn har jag upptäckt att jag kan köpa en kombinerad handske/vante som man kan fälla på/av en vindskyddande del som gör att de fungerar runt 0grader och ner till -4/5 och dessutom för ca 600kr. Kanon ju! Slår jag till? Nej jag väntar 1dygn till. Dagen efter så slår det mig att dessa braiga handskar inte kommer hålla mig varm vid -10/-15 där jag egentligen har som mest behov av dem…

Dags för summering av efterforskningen: Jag behöver alltså något som är vindtätt så att jag får ett litet separat klimat runt händerna. Jag vill hitta något som fungerar från 5+ ner till -15grader. Jag undviker helst att ha dubbla eller trippla lager handskar då jag prövat detta och det inte funkade för mig (är annars beprövad variant på nätet).

Så jag letar vidare och finner något som heter bar mitts http://www.barmitts.com/. Detta är alltså en produkt som man trär på styret och för in handen i. Jag kan således ha dessa med eller utan handskar och slippa flerlagersprincipen direkt på mig. Finner den dessutom på xxl för 199kr! (finns inte i deras svenska webbshop, utan i butiken.)

Skitfula, men helt fantastiska!

Summa summarum. Jag har hittat en produkt som håller mig varm och torr året om och har sparat mig själv ca 600kr. Måste erkänna att jag föredrar att handla begagnat, men inte har hittat denna begagnad tyvärr..

Essensen här blir att göra en ordentlig efterforskning. Ta en paus innan man slår till så att man kan skilja på behov (värme) och begär (dyra snygga handskar) och ge hjärnan en chans att hinna processa det hela.

Har ni några egna erfarenheter av ett riktigt bra ”klipp” som kommit till er när ni avvaktat och efterforskat?

Paus för att lista ut dina Behov

Ni som redan läst eller läser ERE och MMM vet hur och att man bör skilja på sina behov och begär (wants and needs) för att leva friar ifrån konsumtion, lån och med ökad ekonomisk frihet.

Men för er andra: Det absolut enklaste sättet att inte förköpa sig är helt enkelt att ta en paus. När man ser något som man vill ha så kan det locka till impulsköp. Man kan dras med i trender, gå reklambyråns sålda drömmar, kompisens pryl som man bara måste ha. Ta en paus. Om så bara 15minuter. När du kommer tillbaka till plagget eller vad det nu är så kanske det har tappat lite dragningskraft eftersom det var ett begär och inte något som du behövde.

Ska man vara helt krask så behövs VÄLDIGT lite för att överleva. En kram och vatten håller väl de flesta levande i 2-3v om man börjar på i-länders energireserver (läs övervikt). Men om man struntar i det och lär sig att anamma detta så finner man ganska snart att man har en egen nivå av behov/begär inom ramen för sina valmöjligheter. Pausen kanske visar att du vill ha prylen, men att du kan vänta till rean? Den kanske finns begagnad? Du kanske glömmer bort den och då var det ju ett begär? Du kanske hinner med lite efterforskning och finner en bättre pryl? Så nästa gång du ser något du vill ha eller kommer på något speciellt som du önskar. Ta en paus.

På söndag kommer ett inlägg med en egen praktisk erfarenhet i ämnet från herrn i huset.

Pausar ni? Era erfarenheter?

Vabruari- check!

Puh, vi överlevde. Jag fick åka hem från jobbet vid lunchtid en dag för att ta hem en hostig liten parvel och nästa dag var han bra igen. Men annars så klarade vi oss.

Det var nog mest tur för vi har inte ändrat oss så mycket från förra året.

KOSTEN: Vi har faktiskt skurit ner på gluten ganska rejält. Serverar sällan pasta och brödet är visserligen rågbröd men äts inte så mycket av. D-vitamin har de små fått och även jag , Fru GrymEkonomi har ätit det.

AKTIVITETERNA: Vi försöker alltid vara ute mycket och vi har ansträngt oss lite extra. Det är så skönt att ljuset är på väg tillbaka. Det känns lite lättare att leka ute när solen i alla fall skiner… Förskolan har varit riktigt mesiga med att vara ute. Är faktiskt besviken.

TARMFLORAN: De vuxna har tagit probiotika och de små har fått en pyttedos då och då. Inte vet jag vad det har haft för effekt men det uppenbarligen inte skadat åtminstone. Pengarna vi la ut känns inte som att de kastats i sjön.

Jag skulle ändå säga att experimentet föll väl ut. Det är svårt att avgöra vad som gjorde skillnad men helt klart får vi mer ut när nästa lön kommer än vi fick förra året vid den här tiden.

Hur har det gått för er andra? Har vabruari varit tuff eller snäll?

Intervju med Mr. Money Moustache i The New Yorker

Visst är man lite nyfiken på att veta mer om Mr. Money Moustache? Jag snubblade över en lång artikel som The New Yorker gjort om honom. Länk: Artikel om MMM

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om bilden som ges. Det hade varit roligt att få höra MMM:s egen kommentar.

Vad tycker ni? Är reportern rätt ute eller har han valt en ”orättvis” vinkel? Lämna gärna en kommentar!